Verksamhetsbeskrivning

Enskild förskoleverksamhet

Verksamhetens förutsättningar

1.1   Verksamhetsidé/pedagogisk inriktning

Letsbo-Hedsta Föräldrakooperativs verksamhetsidé är att bedriva kvalitativ barnomsorg i kooperativ regi genom Linblommans Förskola och Fritidshem. Vi har en allmän pedagogik med tyngdpunkt på lokalproducerad mat samt natur och miljö.

1.2        Mål för verksamheten

Kooperativet har sedan många år tillbaka egna uppsatta mål enligt nedan.

Linblommans mål

Att arbeta mot en individuell garanti

Att lägga grunden för ett gott uppförande och beteende

Att låta barnen vara barn och utvecklas socialt

Att utveckla barnets tal

Att stimulera barnets grov- och finmotorik

Att få större förståelse om sig själv, andra människor, samhälle och natur

Att få förståelse och intresse för bokstäver, siffror och matematiska begrepp

Att bekanta sig med datorer

Att utvecklas till harmoniska och trygga barn

Att få ett bra fungerande arbetslag ( Föräldrar och personal )

Att ha föräldrarna med i verksamheten

Att lära barnen om lokala traditioner och historia

Att vara med och odla i den egna köksträdgården. Att lära sig förstå kretsloppssystem.

Att följa och lära av årstidernas egenheter, upptäcka och respektera naturen och dess innevånare.

Att delta i kommunens kulturutbud och skapa egna teaterföreställningar.

Att lära grunder i uppträdande med/vid trafik.

1.3   Verksamhetsplan

Verksamhetsplanen formuleras årligen utifrån var fokus det året ligger.

 

 

 

1.4   Kösystem

Ansökan om medlemskap och förskole/fritidsplats görs skriftligt till kooperativet via kommunen, tidigast när barnet är fött. Syskonförtur tillämpas, övriga ansökningar behandlas efter inkommande. Barn som har plats har rätt att behålla den under förälders arbetslöshet och föräldraledighet.

1.5   Öppettider

06.00-18.00, anpassas efter barnens tider. Håller öppet efter barnens behov, även under sommarens semester period.

1.6   Säkerhet

Krislista (anhöriglista) finns upprättad.

Brandövning enligt rutin minst en gång per år

Återkommande HLR (repetition och/eller utbildning) för personal, föräldrar och vikarier.

Skyddsrond med regionalt skyddsombud varje år.

Egenkontroll utförs vad gäller brand, livsmedel och hygien.

Nya vikarier och föräldrar har aldrig ensamarbete.

          1.7  Ledningspolicy

Huvudorden i policyn är delaktighet, inflytande och ansvar. En medlem = en röst. Styrelsen fattar beslut efter medlemmarnas önskemål i sann demokratisk anda.

 

1.8        Personalpolicy

  • Arbetsrätt / Arbetsmiljö

Kooperativet är medlem i KFO och har kollektivavtal med Kommunal och Lärarförbundet.

  • Ålders-, invaliditets- och efterlevandeförmåner

De försäkringar som gäller enligt kollektivavtal.

  • Personalkontinuitet

Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan personal och arbetsgivare där

arbetsgivaren lägger sig i vinn om att vara lyhörd mot personalen. Kooperativet rekryterar i första hand utbildad personal. Personalen väljer själva en personalansvarig ur kooperativets styrelse.

 

1.9   Kosthåll, inkl matsedel för 4 veckor

Linblomman har egen tillagning av all mat som serveras. Samtliga i personalen är utbildade i egenkontroll av livsmedelshantering. Vi följer kommunens matlista vecka för vecka. Kooperativet har en matgrupp som arbetar med kvalitetsbegrepp utifrån Linblommans egen målformulering.

1.10 Lokalvård

Städning av lokalerna sker i egen regi enligt nedskrivna städrutiner. Regelbunden städning som följer hygien rekommendationer utförs dagligen av personalen samt på helgerna av föräldrarna.

Ventilationssystem finns i lokalerna och regelbunden vädring är främsta metoden mot astma/allergibesvär.

 

 

 

Styrning och ledning

 

          2.1  Ansvarsfördelning

Linblomman har en styrelse som har yttersta ansvaret. Det hålls ett medlemsmöte i månaden  med obligatorisk närvaro för en representant från varje familj. Alla medlemmar är indelade i olika arbetsgrupper. Styrelsen för kooperativet har ansvaret för personalen och driften. Personalen svarar för verksamheten. Det finns en personalansvarig som väljs av personalen själva. Kassörsuppdraget utförs via köpt tjänst av revisionsbyrå.

              2.2       Förskoleverksamhetens ledning

Personalen består av tre barnskötare, en förskollärare och en kokerska. Alla har utbildning. Föreståndaren har det yttersta pedagogiska ansvaret.

 

2.3     System för uppföljning och utvärdering

Gemensamt planerings/utvärderingsmöte var 3:e vecka,

1 tim arbetsplatsförlagd planeringstid/v.

2,5 tim ej arbetsplatsförlagd tid/v.

2 planeringsdagar/år

Vid utvärdering bedöms arbete och därefter resultat. Utifrån resultatet planeras åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisning en gång/år = sammanfattning.

Brukarenkät genomförs vartannat år med resultatuppföljning.

 

     Personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning

 

3.1     Lämplig storlek och sammansättning

Personaltätheten beräknas delvis utifrån de kommunala bidragen för barnen. Barngruppens storlek varierar efter behov. Visst tillägg på personal finns i och med att vi har fritidsbarn. Det blir olika år från år beroende på hur många barnen är på fritids.

Sammansättningen är förskola 1-5 år samt fritids 6-11 år = två avdelningar. 

3.2      Faktorer som påverkar vilken gruppstorlek och personaltäthet                   som är lämplig

Kommunens nyckeltal, vår lokalstorlek samt föräldrarnas behov styr personaltäthet och barnantal.

          Personalens kompetens

 

4.1           Utbildning

En  förskollärare.

4.2     Kompetensutveckling                

Fastlagd utbildningsbudget finns, utbildningsplanering sker varje år utifrån verksamhetens/barngruppens behov.

 

4.3   Nyrekrytering av personal

Vi rekryterar i första hand utbildad personal.

4.4                Tid för reflektion

Vid planeringsmöten och planeringsdagar avsetts tid för detta. Mer gemensam tid är önskvärt men vi har ingen form för det ännu.

 

         5.1   Lokaler och miljö

Förskolan ligger vid vägs ände med skogen inpå knuten vilket innebär att vi har ett oändligt stort pedagogiskt uterum. Vi bedriver både planerad verksamhet samt fri lek i skogsmiljön. De skol- och förskoleklassbarn som kommer till oss på fritids har en egen avdelning. Där finns material som är anpassat för deras ålder samt en egen dator med pedagogiska spel. Det finns en stor sal för gymnastik- och rörelse samt möjlighet till innebandyspel. På förskoleavdelningen finns följande:

Målar rum – för att främja barnens kreativa sida, teater o målning.

Lugna rummet – för bygglek, mys och rollek.

Lilla rummet – en ’lägenhet’ med dockor, vagnar, och kök.

Stora rummet – är de minsta barnens huvudplats, där det alltid finns personal samt leksaker anpassade för dem.

Fritids – har tre rum, där personal i mittersta rummet har uppsyn över de andra rummen.

Gården ute är utformad så att personalen kan ha god överblick, hela gården syns även från fönstren.

Vi arbetar ständigt med vår miljö och flera ombyggnationer och anpassningar har gjort efter personalens utvärderingar och önskemål.

Personalen har ett separat personalrum där man kan vila på rasten samt ett gemensamt arbetsrum.

 

Arbetet i förskoleverksamheten

 

Helhetssyn

 

6.1        Synen på barns utveckling och lärande

Verksamheten styrs av och anpassas efter barnets speciella behov.  Barnet uppmärksammas av både personal och föräldrar från då det är litet till efter skolstarten. God omsorg och lärande blir en helhet som skapar självständiga barn.

Vi försöker alltid att ge föräldrar och barn gott om tid vid lämningar/hämtningar så att utrymme ges att prata om dagen, vilket ger trygghet åt både barn och föräldrar.

Olika målområden och kunskapsformer integreras i den dagliga verksamheten genom tema arbete.

Vi använder oss av fotodokumentation, barnen har egna pärmar (typ portfolio). Vi har utvecklingssamtal en gång per år. Verksamhetsdokumentation sätts upp i hallen i form av fotokollage så föräldrarna får insyn i verksamheten. Vi använder TRAS som grundmaterial för dokumentation.

6.2        Personalens förhållningssätt

Genom ett långsiktigt projekt i arbetslaget om genustänkande samt via samtal på personalmötena om gemensamma förhållningssätt.

Spegling mot varandra av beteenden vi har i arbetslaget.

När vi på vår gemensamma planeringstid samt planeringsdagar kommer överens om regler och förutsättningar så vi gör lika.

 

6.3   Leken och lärandet

Vi delar upp barnen i mindre grupper utifrån barnens behov och kunskap.

I verksamheten finns utrymme planerat för både fri lek och planerad lek. Umgänge sker genom lek, spel och både fria och styrda aktiviteter. Barnen lär sig att lyssna på och prata med varandra. De får möjlighet att prova på olika aktiviteter både enskilt och i grupp.

6.4   Språk och kommunikation/ Begreppsinlärning

Vi använder TRAS som observationsmaterial och vi har samarbete med kommunens specialpadagog.  Sånger, rim och ramsor användes dagligen i arbetet med språkutvecklingen. Barnen får lyssna på sagor som läses samt sagor på band/cd. Vi lägger oss i vinn om att prata med och lyssna på barnet. Vi utför enkla experiment och lägger pussel och spelar spel för att träna tex turtagning. Vi använder oss av de matematiska begreppen och det skrivna språket i olika situationer för att inspirera och uppmuntra till inlärning. Barnen tränas i hänsynstagande genom att lära sej vänta på sin tur, hjälpa varandra vid av-och påklädning. De uppmärksammas och bekräftas individuellt bla via Guldstolen, där barnets egen historia berättas.

6.6   Rörelseutveckling/rörelsebehov

            Barnens motoriska utveckling stimuleras via planerade rörelselekar (inne och ute).  Vi är mycket utomhus och åker på vintern skidor och skridskor. Utevistelse är centralt hos oss och det tränar koordinationen på ett naturligt och mångfaldigt sätt. Finmotorik tränas genom att barnen får rita och pyssla med olika material. Vi arbetar aktivt med att lära ut hur man ska uppträda i trafiken.

 

6.7   Skapande verksamhet

Vi inspirerar och spinner vidare på barnens idéer, vi ser till att barnen får det tidsutrymme de behöver samt att material finns tillgängligt. Personalen gör teater för barnen som start vid temaarbeten vilket stimulerar barnen. Vi använder oss av sång och musik samt presenterar olika material att skapa i. Vi målar och  bygger både ute och inne.

6.8        Natur och miljö

Vi bedriver SkogsMulle och Knytte verksamhet för förskolebarnen. Barnen får vara med och odla i den egna köksträdgården. De lär sig förstå kretsloppssystem genom att delta i kompostering, sopsortering och återvinning.

Vi följer och lär av årstidernas egenheter genom att vi har naturen inpå oss. Vi lär barnen upptäcka och respektera naturen och dess innevånare (djur, växter, vatten, luft).

6 B  Arbetet i fritidshemmet

Fritidshemmets fokus hos Linblomman ligger i att erbjuda barnen en meningsfull vistelse hos oss efter skoltid i en mindre barngrupp än på kommunala fritidshem. Detta gör vi genom att ha egna lokaler anpassade efter fritidsbarnens behov samt att det finns egen personal till fritids. Planering av verksamheten genomförs tillsammans med barnen där deras idéer och önskemål ges stort utrymme. Fritidsaktiviteterna följer ofta det tema som pågår på förskoleavdelningen. Det finns stort utrymme för fri lek, bollspel inne och ute, utevistelse i skog, skidåkning samt utbyte med de yngre barnen. Fritidsbarnen lär sig ta ansvar för de yngre och tränas i att vara förebilder.

Vi har täta kontakter med skolan angående fritidsbarnen. Vi för en dialog om det inträffar något som bör förmedlas mellan skola och fritidshem som rör barnens väl och ve.

Värdegrund

 

7.1           Normer och värden

Frågorna om etik och demokrati tas upp i arbetslaget så att vi tränas på att ha en gemensam värdegrund.

 

7.2          Jämställdhet mellan pojkar och flickor

Vi jobbar med ett långsiktigt genustema i arbetslaget. Det ger effekter även i barngruppen.

7.3     Förhållningssätt

se punkt 7.2

 

7.4   Barns delaktighet och inflytande

Demokratiska processen

På fritids är barnet/barnen med och planerar och genomför det man har beslutat. Även de äldre förskolebarnen är delaktiga i viss planering. Barnens intresse tillåts styra och det ger inflytande.

Verksamhetens miljö

Kasta papper i pappersinsamlingen i stället för skräpkorgen, barnen får klä av sig/på sig på anvisad plats och sedan hänga upp sina kläder. Vi försöker lära barnen att vara rädda om saker, vi städar/plockar ihop tillsammans. Vi uppmuntrar alltid barnen att hjälpa varandra. De större visar de yngre hur man gör med tex påklädning, handtvätt mm.

 

Barn i behov av särskilt stöd

 

8.1     Behov av särskilt stöd

Vår beredskap att möta barn med särskilda behov är att vi kan ha framförhållning vad gäller planeringar och eventuella utbildningar eftersom vi i god tid vet vilka som söker till vår förskola.

Föräldrarna deltar på alla möten samt via ett nära samarbete med personalen.

Kontinuerlig uppföljning/utvärdering och planering i samarbete med elevhälsan och habiliteringen samt BVC.

Mångkulturell verksamhet

 

9.1            Kunskap i förskoleverksamheten

Vi har en medvetenhet om vikten av mångkulturellt arbete och har införskaffat material i form av etniska dockor samt böcker om andra kulturer och platser. Ett internet baserat utbyte med en vietnamesisk förskola är planerat.

9.2            Stöd i modersmålet och i det svenska språket

För närvarande finns inget specifikt arbetssätt men eftersom vi i god tid får veta vilka barn som söker till vår förskola så tar vi tag i nödvändig utbildning då. 

 

 

Samverkan

 

10.1 Samverkan mellan förskoleverksamhet och hem

Föräldramöte en gång/månad där föräldrar har möjlighet att uttrycka åsikter och önskemål om verksamheten.

Föräldrar erbjuds att närvara vid våra temaarbeten, utflykter och gemensamma trivselkvällar anordnas. Vi har också idémöten.

 

10.2 Samverkan med myndigheter och andra verksamheter

Samarbete med andra kooperativ finns i form av verksamhetsmöten och trivselträffar för personalen. En del gemensamma aktiviteter för barnen ordnas också tex Lilla Wasaloppet. Vi samverkar även med Tallåsens skola, Elevhälsan, BVC, HAB, KFO.

            

Måluppfyllelse

 

11.1 Mål att sträva mot

Genom planeringsscheman utifrån verksamhetsplanen. Med didaktiska frågeställningar som Varför? När? Hur? Ansvarig? samt genom utvärdering.

11.2 Metoder för utvärdering

Protokoll från personalmöten och medlemsmöten. Utvecklingssamtal, fotokollage, dokumentation i barnens pärmar, videofilm.

 

11.3  Måluppfyllelse i relation till andra kvalitetsaspekter

De strukturella förutsättningarna hanteras gemensamt av personal och föräldrar. Detta skapar ett grundläggande gemensamt synsätt vad gäller det pedagogiska arbetet i förskolan.

 

11.4  Systematiskt kvalitetsarbete

I kvalitetsredovisningen samt protokollen från månadsmöten, planeringsmöten och planeringsdagar.

Resultatet delges Ljusdals kommuns Barn-och Utbildningsnämnd via kvalitetsredovisningen.

Barns och föräldrars delaktighet tas tillvara via föräldraenkäten, månadsmöten samt utvecklingssamtal.